torsdag 17 november 2011

Jolåsatte...

Hej Maria, nu var det riktigt längesen jag skrev. Jag kan inte skylla på att det varit fullt upp egentligen, man har ju tid att blogga om man vill. Men jag har inte haft nåt att berätta. Det har jag kanske inte heller idag, men eftersom jag tycker att det är roligt att hörs typ vad du äter för mat och vilken tid du kliver upp på morgonen, så tänkte jag att NÅNTING kan jag väl kläcka ur mig. :-)

Farsdag här var inte lika glammigt som hos dig kan jag tala om. Allt blev fel. Det började med att jag för flera veckor sedan köpte en massa små-parfymer som jag skulle ge till Hans på farsdag. Dom åkte fram några veckor för tidigt. Jaha. Så kul blev det. Sen blev jag förd bakom ljuset. Hans lurade (eller trodde själv) att det var farsdag förra söndagen, alltså en vecka innan den riktiga. Jag åkte och köpte presenter. Började den söndagen lite fint med paket tjoho vad mysigt. Nähe, det var fel dag. Så inför den riktiga farsdagen blev det inga nya paket. Det blev middag med farfar och fryst tårta som farmor köpt. Lika bra. Jag börjar istället ladda för nästa års farsdag. Hoppas den blir lite bättre.

Ja, frilans-livet Maria, det ska jag tala om... det är underbart vettu! Jag har varit ute på... få se nu.... ETT reportage! Japp! Och det gick jättebra. Kände mig riktigt geek-ig när jag kröp runt i träflisorna på golvet för att få de riktigt bra bilderna på slöjd-verken som de höll på med. Blir grymt reportage, lovar. :-D Nä men det var jättekul. Jag känner mig så lycklig som fått den här chansen. Har precis skrivit en ny krönika också. Om farmor, tomten och zombie-uppätna katter.

Jag har tappat 6kg nu. Simmade i tisdags, var på gymet idag. Känner mig redo för vad som helst vettu! Till exempel en shoppingrunda på Överby. När är nästa bra rea? I will be there...

På bordet framför mig står fika uppdukat. Eller ja, typ. Te och choklad. Skulle vara lite snäll mot Hanzi. Vad gör han? Somnar. Självklart. Varför blir man förvånad :-)

Det är så skönt nu. Stella har ju slutat sovit middag på dagen. Vi har provat en vecka nu. Det funkar skitbra. Vi har ju fått kämpa minst 2 timmar varje kväll med att få henne i säng. Hon brukade somna mellan halv nio och halv tio, en bra dag. Nu somnar hon normal barn-tid. Det var lite jobbigt de första dagarna men nu verkar hon kommit in i det rätt så bra. Så skönt att kunna göra nånting mitt på dan känner jag!!

Igår vad jag och såg Pernilla Andersson. Jag gick bara dit för att se Desperados. Tyvärr körde hon den i superultra segt tempo. Hon berättade att det var så hon gjorde den från början. Men men. Hon är så fin så det gjorde ingenting. Men, jag gjorde nåt skämmigt efteråt. Jag gjorde precis tvärtom mot det jag egentligen känner för. Det hör ju till min nya Yes Man-livsstil. Istället för att köpa en skiva gick jag fram till signerings-bordet och gav henne min skiva. På den hade jag skrivit lite. Till exempel att jag så gärna skulle vilja skriva en låt till henne. Jag är pinsam, jag vet. Men vad spelar det för roll? Om jag skämmer ut mig lite... Det är precis på det sättet som jag fått så mycket gott i mitt liv. Jag har gått "all in" kan man säga. Det här med tidningen, ja.. jag skickade helt enkelt ett mail "Hej behöver ni någon som skriver? Jag kan lite om det här och det här...". Skämmigt självklart, men vad gör det? Man ska skita i alla jobbiga känslor när det gäller att följa sina drömmar. För att kunna ångra det man gjort, måste man ju ha gjort nåt över huvud taget!

Barbie och Marilyn Manson, som hon själv beskrev dem.

Näe men du, telefondejt i morgon så blir jag glad. Kände att jag precis överbelastade bloggen lite. Puss och kram!

Inga kommentarer: